En förmiddag

Sitter och lyssnar på Blondie. Gillar den tanten.

Ser ut genom den nya altandörren, vars glas går ner till golvet. Det faller snöblandat regn där ute och det ser höst ut där ute.

Morgonen började lugnt. Dessvärre har jag en hosta som verkar trivas alldeles utmärkt i mitt bröst. Så natten tillbringades växelvis i sängen och i soffan. Allt för att sprida ljudet av min skrällande hosta över Stillhetens hus.

Nattens tv-program är bara snäppet bättre än testbilden. 

Frukosten avnjöts vid en sprakande brasa som värmde upp huset efter att nattens kyla fått sprida sig. Hjortsalami är gott. Äggen perfekt kokta igen. Det där med att koka ägg, det kan jag.

Dagens tidning fick utgöras av gårdagens tidning. Det duger det också. Ser att Madonna har problem med löss. Stackarn.

Chattat runt lite på morgonen för att få folk att inse att jag vaknat idag också och pockar på uppmärksamhet.

Tittade på ett helt gäng såna där trettiominuters komediprogram. Serier om ingenting och allting. Försöker mig på att göra en kulturellt märkvärdig analys men det skiter sig.
Det finns banne mig inget att göra sig märkvärdig över. Det är tidsfördriv och ska betraktas som tidsfördriv, vilket inte är att förakta.

Blondie fick ge vika för John Lennons Imagine.

Ser en rubrik där man påstår att en norsk hitlerälskare söp till och började tafsa på Selma Lagerlöf. Året var 1920. Verkar ha varit ett bra år. Året innan kvinnor fick rösträtt i landet Sverige.

Tafsa på Selma Lagerlöf. Sånt kunde väl göra vem som helst till nykterist?

Det skrivs också mycket om elvahundratalet. En tid då riddare red runt i Sverige och försökte få ihop landet. De försökte också kristna de ogudaktiga. Man fick tydliga val.

Riddarna red in i en by och tvingade samman invånarna. Där deklarerade att de som valde att tro på gud skulle leva ett rikt och lyckligt liv, medan de som valde annat inom kort skulle få avsluta sina liv. Folket trodde inte alltid riddarna, vilket snart ändrades då de första av byns invånare skildes från sina huvuden.
Sen trodde alla andra på gud.

Snacka om övertalningsförmåga.

Livet i Stillhetens hus går vidare. Lennon sjunger Stand by me och jag mår ganska bra, men hostan mår bättre.

Har lovat mig själv att kratta löven från Silent Garden. Men det snöblandade regnet säger annat.
Jag bara lövar och lövar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0