Arbetslivet på tjugo rader . . .

Lördagsmorgon.

Regn.

Fotbolls VM.

Har sedan ett år tillbaka tränat på att arbeta mindre. Har väl aldrig kunnat tänka mig att det skulle vara så otroligt svårt. Med en blick i backspegeln ser jag att arbetet varit mitt absolut största intresse genom livet. Från 20-års ålder har jag arbetat säkerligen 60 timmar i veckan och vissa år har det inte ens blivit semester.

Tråkigt att se det i backspegeln för det var en felsatsning. Men nog så roligt medan det pågick. Jag älskar utmaningar i arbetet och fångas hur lätt som helst in i olika projekt och satsningar.

Från början var det Vi Unga, om vi bortser från tonårens osäkra försök på arbetsmarknaden. Vi Unga är en ungdomsorganisation där ungdomar och barn kan skapa de aktiviteter som de vill ha, just där de bor. En bred och omfattande, men småskalig verksamhet där hjärtat sitter och hoppar på rätta stället.
Tillsammans med nuvarande kommunalrådet i hjärtekommunen Gagnef startade vi barn- och ungdomsverksamhet runt om i Dalarna. Vilka tider det var. Och vilken nytta man kände att man gjorde. Som till exempel, när man åkte hemåt i sin gamla Opel efter att ha visat Äppelkriget i bystugan i Lumsheden. Alla byns barn och ungdomar på plats.
Sedan blev det tryckeri med en fantastisk arbetskamrat och chef. Så skåning han är! Som en utveckling av dessa fantastiska år startades Falu Marketing som jag drev i exakt tio år.

DalaDatorer! Lunkan heter han som var vd. Värdig vd! Otrolig man som fick oss att gå genom eld för företaget.
DalaDatorer blev Owell som blev WM-data som blev Atea, där jag arbetar fortfarande.

Tjugo år i datorbranschen! Undrar hur en dator fungerar egentligen. Hur kan den veta vad jag pekar på med hjälp av musen? Hur kan den räkna utan kulram? Hur blir det bild? Och hur kommer det sig att min lilla svarta maskin kan se vad som står i tidningen idag?

Nu är det dags att njuta av Stillhetens Hus i Skåne. Att njuta av vissheten att de båda sönerna är vuxna och klarar sig. De verkar ha fått i sig en god uppfostran. Undrar hur det gick till.

Jag njuter av mina grabbars framgångar i livet. Och då står de båda precis i dörrhålet för att kasta sig ut i det vilda liv som ska föra dem genom massor av händelser och upplevelser. Märker att jag gärna skulle vilja vara med och se hur det går. Men så går det inte till. Unga människor vill inte ha farsan hängande i hasorna. Med en reaktionstid på flera minuter platsar man inte. Med en humor som inte ens var rolig förr i tiden platsar man inte. Och alla goda råd som ska delas ut helt utan orsak, vem orkar lyssna på sånt?
Det gjorde inte jag på den tiden. Heller.

Trappade ner jobbet till normal heltid under förra året. Framgången var väl sådär.
I år fortsätter nedtrappningen och efter semestern är det ungefär halvtid som gäller. Samtidigt som företaget står inför otroligt intressanta utmaningar. Jag har åter en fantastisk chef och ledare som bara genom att finnas lockar till engagemang och resultat. Och då ska jag ta det lugnt.

Stillhetens Hus står under renovering. En av grannarna meddelar att huset verkar göra sig klar för avflyttning, bräda för bräda. Bäst att åka ner och se efter så det inte smiter.
Det ihållande regnandet gör att det går sakta. Den nya fasaden ligger i källaren och garaget, färdigmålat och väntar på att få bli uppspikade på huset. Den nya altanen ståtar med sin frånvaro. Snickarna är inga fuskisar. Man kan lita på att det blir bra gjort. Tyvärr har en renovering för ungefär tio år sedan visat sig var ett osedvanligt klantigt fuskbygge, men det rättas till nu. Sånt kostar på. Plånboken blir allt magrare och snart behöver jag nog sälja den, för att få nått att lägga i den. Hur nu det ska gå till.

Men fint blir det när det blir klart.
Och jag har ju i alla fall en gräsklippare med elstart.

Måndag bär det av mot Skåne.
Den yngre sonen har i natt sovit första natten i sitt egna hem. En fantastisk lägenhet som han inrett helt på egen hand. Ska få komma och fika i morgon.
Den äldre sonen har bältros, fiskar och sommar jobbar. I Umeå. Första sommaren han inte kommer hem och sommarjobbar. Flickvännen har också sommarjobb och deras sommar innebär mycket arbete. Men de är tillsammans. Sånt måste vara skönt.

Lite tid tillsammans i Stillhetens Hus får vi också. Midsommarveckan är vi där, men midsommar firas i Dalarna.

I Dalarna är det vackert sommarväder varenda midsommar, oavsett väder!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0