En kamp om pucken och en puckad krönikör
Fredag kväll och Leksand har precis säkrat Malmös plats i Allsvenskan. Men man måste säga att Malmö kämpade på bra. De var klart bra och skulle säkert vålla Leksand problem i kvalserien. Så det var klokt att spela kvar Malmö i Allsvenskan, samtidigt som matchen kunde ha gått hur som helst.
Hur som helst, Leksand ska spela kval till Elitserien. Igen. Men jag tror Leksand har ett Elitserielag den här gången, vilket man inte haft tidigare. Och man tappar sällan spelare ofrivilligt när man går upp en division. Ska bli spännande att följa de tio kvalmatcherna. Helst alla hemmamatcher på plats. Om man får plats.
Faster Jennie är fast. Inte fast som i sitter fast, utan mer engelskt. Då sitter det inte fast. Jag menar alltså snabb. Men inte så snabb att handen hinner ur ugnen innan den luktar bränd. Då är det synd om faster Jennie. Tänk om hon varit lite faster.
Man ska inte blanda engelska och svenska på det sättet, men å andra sidan, när håller jag mig till reglerna. Har faktiskt lärt mina barn en gång i tiden att regler som inte kan förklaras eller är styrda av enskilda människors egoistiska behov behöver man inte följa.
Samtidigt är det så att man inte ska köra för fort för att det ökar riskerna vid en olycka. Att man kan åka fast, är underordnat och saknar betydelse i jämförelsen.
Idag på ett möte presenterade vår vice vd mig "jag tog med mig farsan idag". Det gjorde mig stolt. Vi ungdomar reagerar så. Fast han är ju min kamrat också, då utan titel, förstås.
Sexton dagars pulverrusk. Femtio gånger ruskar jag burken med pulver och 20 cl kallt vatten. Sex gånger om dagen. Totalt är tanken att det ska bli etthundratolv dagar. Bara nittiosex dagar kvar. Peace of Cake, nä föresten, inte kaka, inte nu.
Om man ruskar en burk med pulver och vatten trehundra gånger per dag blir det trettiotretusensexhundra ruskningar. Om man gör det och samtidigt finner intresse i att räkna ut det, kan det tänkas att man behöver vård då?
Det blir etthundratrettiofyrakommafyra liter vatten. Ungefär.
En sak är jag redan säker på. Ska man lyckas med det här måste man göra sig upptagen hela tiden.
Märks det?
Hur som helst, Leksand ska spela kval till Elitserien. Igen. Men jag tror Leksand har ett Elitserielag den här gången, vilket man inte haft tidigare. Och man tappar sällan spelare ofrivilligt när man går upp en division. Ska bli spännande att följa de tio kvalmatcherna. Helst alla hemmamatcher på plats. Om man får plats.
Faster Jennie är fast. Inte fast som i sitter fast, utan mer engelskt. Då sitter det inte fast. Jag menar alltså snabb. Men inte så snabb att handen hinner ur ugnen innan den luktar bränd. Då är det synd om faster Jennie. Tänk om hon varit lite faster.
Man ska inte blanda engelska och svenska på det sättet, men å andra sidan, när håller jag mig till reglerna. Har faktiskt lärt mina barn en gång i tiden att regler som inte kan förklaras eller är styrda av enskilda människors egoistiska behov behöver man inte följa.
Samtidigt är det så att man inte ska köra för fort för att det ökar riskerna vid en olycka. Att man kan åka fast, är underordnat och saknar betydelse i jämförelsen.
Idag på ett möte presenterade vår vice vd mig "jag tog med mig farsan idag". Det gjorde mig stolt. Vi ungdomar reagerar så. Fast han är ju min kamrat också, då utan titel, förstås.
Sexton dagars pulverrusk. Femtio gånger ruskar jag burken med pulver och 20 cl kallt vatten. Sex gånger om dagen. Totalt är tanken att det ska bli etthundratolv dagar. Bara nittiosex dagar kvar. Peace of Cake, nä föresten, inte kaka, inte nu.
Om man ruskar en burk med pulver och vatten trehundra gånger per dag blir det trettiotretusensexhundra ruskningar. Om man gör det och samtidigt finner intresse i att räkna ut det, kan det tänkas att man behöver vård då?
Det blir etthundratrettiofyrakommafyra liter vatten. Ungefär.
En sak är jag redan säker på. Ska man lyckas med det här måste man göra sig upptagen hela tiden.
Märks det?
Single
Eftersom jag kör med en överlevnadsövning som startar med pulverruskningsdricka i sexton månader så visar de sanna kamraterna upp sig.
"Jag funderar på en saftig entrecote med bayonnesesås till helgen"
"Pappa, kom får du se! Visst ser den grillade kycklingen god ut! Och för att inte tala om klyftpotatisen"
"Single malt"
"Kunde ha varit värre, kunde ha drabbat mig"
"Att tillaga fisk i lerkrus tror jag är helt underbart. Tänk att ta ut den ur ugnen och lätta på locket. Dofterna!"
"Pappa, äru hungrig? Frågar en son medan han lagt fram tiotalet grillade kycklingben till matchen vi ska se tillsammans på tv.
"Single malt"
"Äntligen fredag. In i dimman"
"Äntligen fredag, en single malt kommer att sitta bra"
"Single malt"
"Mosbricka, två korvar, räksallad"
"Får jag gnaga dina ben" (Kan vara ett missförstånd från min sida, men det förekom kotletter)
"Single malt"
"Jag funderar på en saftig entrecote med bayonnesesås till helgen"
"Pappa, kom får du se! Visst ser den grillade kycklingen god ut! Och för att inte tala om klyftpotatisen"
"Single malt"
"Kunde ha varit värre, kunde ha drabbat mig"
"Att tillaga fisk i lerkrus tror jag är helt underbart. Tänk att ta ut den ur ugnen och lätta på locket. Dofterna!"
"Pappa, äru hungrig? Frågar en son medan han lagt fram tiotalet grillade kycklingben till matchen vi ska se tillsammans på tv.
"Single malt"
"Äntligen fredag. In i dimman"
"Äntligen fredag, en single malt kommer att sitta bra"
"Single malt"
"Mosbricka, två korvar, räksallad"
"Får jag gnaga dina ben" (Kan vara ett missförstånd från min sida, men det förekom kotletter)
"Single malt"
Är man en dator, eller . . .
Nu har det gått ett dussin dagar sedan jag startade uppgraderingen till Prometänkaren 7.0.
Den första versionen levererades vid födseln och var väl ganska ok. Sedan kom en tid då omgivningen försökte skapa version 2.0 med varierande framgång. Föräldrar med uppfostran och skolan med kunskap.
Det var inte allt som gick in, men rätt mycket som gick ut. Lite blev det kvar, men tog inte speciellt stor plats.
Version 3-6 skyller jag mest på hustru och familj. Det är otroligt vilken energi det lagts ned på att ändra mig från den jag fortfarande är. Här har det inte varit varierande framgång. Man kan gott säga att jobbet med att få mig till någon annan gick alldeles åt skogen. Trean var tiden runt 20. Intressena var inte många men utövades ofta. Inte samma som idag, då jag fått väsentligt ökad uthållighet i kombination med ökad upptäckarglädje och lyhördhet.
Fyran och femman var rena misslyckanden och sexan var en upplevelse jag inte velat varit utan, men dessvärre var versionen självskapande när det gäller virus. Där var jag inte riktigt klokt programmerad.
Däremot biter version 7.0, som är ett renoveringsprojekt som har påbörjats med stor genomförandekraft. Som alla projekt, startar inte heller det här projektet förrän det skitit sig totalt med versionen före. Version 6.0 gick alldeles in i väggen eller ner i sängen kanske. Efter tre hårda år, som bara var de tre sista av en räcka år, men speciellt påfrestande, så tog det stopp. Det värsta med nedkörning av versioner är att man inte märker något. Man har liksom vant in sig och tycker om versionen och vill inte ha några uppgraderingar. Men rätt som det är blir det overflow.
Efter att riktigt ha däckat förra våren har jag uppgraderats först med delvis ny hårdvara, och sedan med stabilisering av de redan begagnade mjukvarorna.
Sedan dussinet dagar uppgraderas nu de mjuka delarna helt. Först genom konsolidering, vilket innebär att varje processor, ledare och höljen till mekaniska funktioner decimeras i omfång. Sakta och gradvis.
Det sker genom totalstrypning och intagande av förstärkningsmedel i övre regionerna.
Det är en bra metod för det minskar avgaserna från de nedre avsevärt.
För att ha koll på att uppgraderingen, som tar ett helt år, går enligt plan sker kontroll av såväl mekanik som skalskydd veckovis.
Det går bra hittills kan jag säga. Och efter de första tolv dagarna återstår nu bara etthundra dagar av den första etappen i uppgraderingen.
Ser med stor nyfikenhet fram mot vad som ska åstadkommas med version 7.0 och vad den nya, modigare versionen kan åstadkomma.
Den första versionen levererades vid födseln och var väl ganska ok. Sedan kom en tid då omgivningen försökte skapa version 2.0 med varierande framgång. Föräldrar med uppfostran och skolan med kunskap.
Det var inte allt som gick in, men rätt mycket som gick ut. Lite blev det kvar, men tog inte speciellt stor plats.
Version 3-6 skyller jag mest på hustru och familj. Det är otroligt vilken energi det lagts ned på att ändra mig från den jag fortfarande är. Här har det inte varit varierande framgång. Man kan gott säga att jobbet med att få mig till någon annan gick alldeles åt skogen. Trean var tiden runt 20. Intressena var inte många men utövades ofta. Inte samma som idag, då jag fått väsentligt ökad uthållighet i kombination med ökad upptäckarglädje och lyhördhet.
Fyran och femman var rena misslyckanden och sexan var en upplevelse jag inte velat varit utan, men dessvärre var versionen självskapande när det gäller virus. Där var jag inte riktigt klokt programmerad.
Däremot biter version 7.0, som är ett renoveringsprojekt som har påbörjats med stor genomförandekraft. Som alla projekt, startar inte heller det här projektet förrän det skitit sig totalt med versionen före. Version 6.0 gick alldeles in i väggen eller ner i sängen kanske. Efter tre hårda år, som bara var de tre sista av en räcka år, men speciellt påfrestande, så tog det stopp. Det värsta med nedkörning av versioner är att man inte märker något. Man har liksom vant in sig och tycker om versionen och vill inte ha några uppgraderingar. Men rätt som det är blir det overflow.
Efter att riktigt ha däckat förra våren har jag uppgraderats först med delvis ny hårdvara, och sedan med stabilisering av de redan begagnade mjukvarorna.
Sedan dussinet dagar uppgraderas nu de mjuka delarna helt. Först genom konsolidering, vilket innebär att varje processor, ledare och höljen till mekaniska funktioner decimeras i omfång. Sakta och gradvis.
Det sker genom totalstrypning och intagande av förstärkningsmedel i övre regionerna.
Det är en bra metod för det minskar avgaserna från de nedre avsevärt.
För att ha koll på att uppgraderingen, som tar ett helt år, går enligt plan sker kontroll av såväl mekanik som skalskydd veckovis.
Det går bra hittills kan jag säga. Och efter de första tolv dagarna återstår nu bara etthundra dagar av den första etappen i uppgraderingen.
Ser med stor nyfikenhet fram mot vad som ska åstadkommas med version 7.0 och vad den nya, modigare versionen kan åstadkomma.
Tanka eller kissa med öppna dörrar.
Att kåsera runt dagliga händelser i sitt liv är ett sätt att utrycka vad man ser och upplever. Gillar att kåsera och gör det ofta även i tal när det kommer nått på tal som är värt att tala om. Att kåsera är inte riktigt att tala om, utan mer nått man talar om. Om man säger.
Kåsera runt i tillvaron är ett sätt att vara, ett sätt att finnas till. Mest att finnas till hands. Till hands för att berätta vad man ser. Så der det ut.
Ofta hoppar fantasin igång.
När jag tankade bilen idag kom en dam inkörande med sin Mercedes och ställde sig bredvid mig, men på andra sidan pumpen. Hon klev ur och jag såg direkt att hon hade bråttom och att hon var frustrerad, för att inte säga irriterad och arg. Damen som var i bästa fyrtiofemårsåldern, var vacker i sina anletsdrag, även om hon för stunden gjorde sitt bästa för att dölja det. Hon fick fart på tankandet och trummade med tre fingrar på handväskan medan hon lät bilen bli uppfylld.
När det var avslutat, skyndade hon sig in i macken för att betala och efter en lång stund kom hon ut igen. Jag hade för egen del inte hjärta att låta mig missa avslutningen så jag dröjde mig kvar. Att följa efter in, var inte att tänka på, då får man ju veta vad som hände där inne och det är bara störande för fantasin.
Damen var ordentligt vacker när hon kom ut. Gick med lugna steg, titta på mig och log. Hon log lite blygt. Som att hon insåg att jag tyckte hon var vacker, inbillade jag mig. Hela damen var avslappnad och harmonisk och hon gled sakta ut från macken med stor värdighet.
Själv gick jag in på macken, och där stod folket och såg ut genom skyltfönstret, precis som att de ville vinka av den vackra damen. Alla log, några skrattade. Alla var glada och småpratade. Efter en stund hade jag förstått historien.
Damen hade kommit in och rusat till toaletten, inte hunnit dra igen dörren och kissat för öppen dörr. Inte för att det blev insyn, men ljudet av en riktig långkiss skvalade likt P4 ut över macken. När det skvalade som mest, och trycket började släppa insåg damen sitt misstag med dörren, ropade "kan någon stänga?". Det kunde nu inte någon . . .
Man ska inte tanka kissnödig!
Kåsera runt i tillvaron är ett sätt att vara, ett sätt att finnas till. Mest att finnas till hands. Till hands för att berätta vad man ser. Så der det ut.
Ofta hoppar fantasin igång.
När jag tankade bilen idag kom en dam inkörande med sin Mercedes och ställde sig bredvid mig, men på andra sidan pumpen. Hon klev ur och jag såg direkt att hon hade bråttom och att hon var frustrerad, för att inte säga irriterad och arg. Damen som var i bästa fyrtiofemårsåldern, var vacker i sina anletsdrag, även om hon för stunden gjorde sitt bästa för att dölja det. Hon fick fart på tankandet och trummade med tre fingrar på handväskan medan hon lät bilen bli uppfylld.
När det var avslutat, skyndade hon sig in i macken för att betala och efter en lång stund kom hon ut igen. Jag hade för egen del inte hjärta att låta mig missa avslutningen så jag dröjde mig kvar. Att följa efter in, var inte att tänka på, då får man ju veta vad som hände där inne och det är bara störande för fantasin.
Damen var ordentligt vacker när hon kom ut. Gick med lugna steg, titta på mig och log. Hon log lite blygt. Som att hon insåg att jag tyckte hon var vacker, inbillade jag mig. Hela damen var avslappnad och harmonisk och hon gled sakta ut från macken med stor värdighet.
Själv gick jag in på macken, och där stod folket och såg ut genom skyltfönstret, precis som att de ville vinka av den vackra damen. Alla log, några skrattade. Alla var glada och småpratade. Efter en stund hade jag förstått historien.
Damen hade kommit in och rusat till toaletten, inte hunnit dra igen dörren och kissat för öppen dörr. Inte för att det blev insyn, men ljudet av en riktig långkiss skvalade likt P4 ut över macken. När det skvalade som mest, och trycket började släppa insåg damen sitt misstag med dörren, ropade "kan någon stänga?". Det kunde nu inte någon . . .
Man ska inte tanka kissnödig!
Bättre än sämst, är det bra?
Den nionde dagen har börjat alldeles förträffligt. Telefonmöten och det blir massor gjort. Ska alldeles strax ge mig in i nästa utmaning. Ska få huvet att hoppa igång på en ny utmaning. Bara det är ju en utmaning!
Visst är det skönt att vakna och känna att dagen är oanvänd och kan användas till det man vill. Visserligen ska det jobbas ordentligt, men det vill i alla fall jag.
Jennie är hos människofarmen och ska försöka styra upp aktiviteterna några dagar. De tre små och deras mor blir så ivriga innan Jennie kommer att de inte kan fokusera nått annat än "Snart kommer Jennie".
Snacka om värderad faster!
Hon har köpt skridskor som hon har med sig. Det betyder antagligen att det ges underhållning på isen vid Hosjöskolan under helgen. Får jag klart för mig tidpunkten kommer tiden givetvis att utannonseras. Antagligen ska farmarmor också åka, vilket är speciellt underhållande.
Själv var jag snabb att ge bort mina skridskor efter de åren då jag lärde grabbarna åka. Numera åker de bättre än vad jag åkte när jag åkte som bäst.
Enligt grabbarna är jag sämre än vad de var när de var som sämst, när jag var som bäst.
Visst är det skönt att vakna och känna att dagen är oanvänd och kan användas till det man vill. Visserligen ska det jobbas ordentligt, men det vill i alla fall jag.
Jennie är hos människofarmen och ska försöka styra upp aktiviteterna några dagar. De tre små och deras mor blir så ivriga innan Jennie kommer att de inte kan fokusera nått annat än "Snart kommer Jennie".
Snacka om värderad faster!
Hon har köpt skridskor som hon har med sig. Det betyder antagligen att det ges underhållning på isen vid Hosjöskolan under helgen. Får jag klart för mig tidpunkten kommer tiden givetvis att utannonseras. Antagligen ska farmarmor också åka, vilket är speciellt underhållande.
Själv var jag snabb att ge bort mina skridskor efter de åren då jag lärde grabbarna åka. Numera åker de bättre än vad jag åkte när jag åkte som bäst.
Enligt grabbarna är jag sämre än vad de var när de var som sämst, när jag var som bäst.
Att veta att det man vet bara är nått man tror. Det är kunskap det!
Idag är det onsdag. Första invägningen efter första veckan. Egentligen efter sex dagar.
Började dagen med en timme hos tandläkaren. Den tandläkare som verkligen ställde rätt diagnos och fick mig under behandling. Det var april förra året det. Nu är jag som sagt reparerad och är under inkörning.
Den kognitiva beteendebehandlingen börjar med etthundratolv dagar utan mat. Det har gått sex dagar.
Invägningen visade att jag avrustat fyra kilo första veckan.
Visserligen är det troligen rätt mycket vatten i den siffran. Men fyra kilo mindre att bära är det!
Efter invägning och genomgång bar det iväg ner till Avesta för långfika med en arbetskamrat från förr. Vi har träffats några gånger och det är otroligt att man så fort vinner varandras förtroende som vi gjort. Efter mer än tio år utan att över huvud taget träffas.
Den rackarns kvinnan har dessutom bibehållit och utvecklat sin yttre skönhet. Liksom hon gjort med sina inre egenskaper. Där ligger man i lä. Eller kanske inte. Jag har ju utvecklats mest på mitten, men i alla fall.
Tobbe var hemma när jag kom hem och hade precis gjort sin lunch. Egenmarinerade kycklingfiléer med stripes. Otroligt vilken underbar doft som slog emot när jag öppnade ytterdörren. Han gjorde en vacker uppläggning på fat och satte sig att äta ungefär samtidigt som jag ruskat ihop mitt pulver med två deciliter vatten!
Dessutom påstår grabben att jag har del i hans fostran . . .
Nåja, jag är glad och stolt över honom, ändå. Mycket!
Idag är det gråväder, men det gör inte så mycket. Det finns arbete som ska utföras och som kommer att räcka långt in på kvällen. Har ofta funderat på hur jag kunnat haft sån tur att i stort sett alltid fått ha ett arbete jag älskar. Kommit fram till att det inte har någonting med tur att göra. Det är ren skicklighet!
Sällan har en klok människa sagt: "Jag vet."
Tror jag . . .
Började dagen med en timme hos tandläkaren. Den tandläkare som verkligen ställde rätt diagnos och fick mig under behandling. Det var april förra året det. Nu är jag som sagt reparerad och är under inkörning.
Den kognitiva beteendebehandlingen börjar med etthundratolv dagar utan mat. Det har gått sex dagar.
Invägningen visade att jag avrustat fyra kilo första veckan.
Visserligen är det troligen rätt mycket vatten i den siffran. Men fyra kilo mindre att bära är det!
Efter invägning och genomgång bar det iväg ner till Avesta för långfika med en arbetskamrat från förr. Vi har träffats några gånger och det är otroligt att man så fort vinner varandras förtroende som vi gjort. Efter mer än tio år utan att över huvud taget träffas.
Den rackarns kvinnan har dessutom bibehållit och utvecklat sin yttre skönhet. Liksom hon gjort med sina inre egenskaper. Där ligger man i lä. Eller kanske inte. Jag har ju utvecklats mest på mitten, men i alla fall.
Tobbe var hemma när jag kom hem och hade precis gjort sin lunch. Egenmarinerade kycklingfiléer med stripes. Otroligt vilken underbar doft som slog emot när jag öppnade ytterdörren. Han gjorde en vacker uppläggning på fat och satte sig att äta ungefär samtidigt som jag ruskat ihop mitt pulver med två deciliter vatten!
Dessutom påstår grabben att jag har del i hans fostran . . .
Nåja, jag är glad och stolt över honom, ändå. Mycket!
Idag är det gråväder, men det gör inte så mycket. Det finns arbete som ska utföras och som kommer att räcka långt in på kvällen. Har ofta funderat på hur jag kunnat haft sån tur att i stort sett alltid fått ha ett arbete jag älskar. Kommit fram till att det inte har någonting med tur att göra. Det är ren skicklighet!
Sällan har en klok människa sagt: "Jag vet."
Tror jag . . .
Lycka är att fresta pappa!
Efter att ha legat halvvaken sedan halv fem i hopp om att få studsa upp och börja jobba, har nu den nya, fräscha veckan kommit igång riktigt ordentligt.
Sju grader kallt, massor av snö och för vinterälskare är det säkert en kanondag för utomhusaktiviteter. För mig är det läge att sätta sig i ett hörn, omsvept av en mjuk och go filt och drömma om sommaren.
Jag har upplevt alla vintrar jag behöver och det är väl bra att det numera går att göra nått åt sånt.
Den lösning jag funderar mycket starkt på är att skaffa mig ett boende där somrarna är längre, vårarna varmare och höstarna, nåja. Höst i Dalarna är vackert, vackra färger och skön stämning.
Hantverkare hemma idag, så det blir att köra arbete och telefonmöten från soffhörnan. Måndagar är intensiva arbetsdagar så det går inte att mygla runt många minuter. Det är så jag gillar att veckan hoppar igång!
Framåt i veckan är det hockeymatch! AIK-Leksand. Hoppas den går på tv, för Hovet är slutsålt sedan länge.
Fredrik har stor tenta på torsdag och Tobias kör igång en serie prov redan idag.
Igår var en dag i hungerns tecken. Och de rackarna som envisas med att bo här med mig gjorde grillade kycklingar, ugnsbakad lax och andra rätter som jag tycker så mycket om. Dessutom bidrar Tobias till förtrycket genom att försöka sitta så nära mig som möjligt när han äter.
Fast han tar också maten med sig ut till sin stuga ibland.
Börjar fundera på Lycka och att vara Lycklig.
Hellre lycklig och frisk än olycklig och sjuk . . . .
Sju grader kallt, massor av snö och för vinterälskare är det säkert en kanondag för utomhusaktiviteter. För mig är det läge att sätta sig i ett hörn, omsvept av en mjuk och go filt och drömma om sommaren.
Jag har upplevt alla vintrar jag behöver och det är väl bra att det numera går att göra nått åt sånt.
Den lösning jag funderar mycket starkt på är att skaffa mig ett boende där somrarna är längre, vårarna varmare och höstarna, nåja. Höst i Dalarna är vackert, vackra färger och skön stämning.
Hantverkare hemma idag, så det blir att köra arbete och telefonmöten från soffhörnan. Måndagar är intensiva arbetsdagar så det går inte att mygla runt många minuter. Det är så jag gillar att veckan hoppar igång!
Framåt i veckan är det hockeymatch! AIK-Leksand. Hoppas den går på tv, för Hovet är slutsålt sedan länge.
Fredrik har stor tenta på torsdag och Tobias kör igång en serie prov redan idag.
Igår var en dag i hungerns tecken. Och de rackarna som envisas med att bo här med mig gjorde grillade kycklingar, ugnsbakad lax och andra rätter som jag tycker så mycket om. Dessutom bidrar Tobias till förtrycket genom att försöka sitta så nära mig som möjligt när han äter.
Fast han tar också maten med sig ut till sin stuga ibland.
Börjar fundera på Lycka och att vara Lycklig.
Hellre lycklig och frisk än olycklig och sjuk . . . .
Den tredje dagen
Så har man vaknat den tredje dagen.
I natt var jag ute och hämtade hem min yngste son som gick en träningsmatch i konsten att umgås med alkohol och krogbesök. Då kör pappa taxi. Precis som när han tränade fotboll förr. Och bandy.
Idag ska han sälja korv i femton graders kyla. Frivilligt. Åtminstone var det frivilligt när han tog på sig det.
Själv är jag på tredje dagen utan att tugga. Magen berättar hela tiden för mig att det är tomt och ensamt där inne. Tarmarna börjar känna sig tomma och hoppar runt och letar efter eventuella eftersläntrande potatisar eller köttbitar. Men det kommer inga. Då skriker tarmarna ut sin längtan.
Det är fantastiskt väder idag och jag ska ta med kameran ut på en liten resa. Kanske en liten promenad längs någon plogad skogsväg. Vi får se vad det blir. Senaste fotorunda resulterade i en bild som kvalade in som bakgrundsbild i min dator. Det är bra gjort av kameramannen.
Borde också ta mig en prometänkare i största allmänhet. Har varit väl slukad av jobbet ända sedan julhelgerna. Distansen försvinner och det känns som jag är tillbaka i att jobbet är mitt huvudintresse. I och för sig inte så konstigt efter så många år, där jobbet varit mitt liv. Men snart ska andra intressen råda. Och då måste jag vara avvänjd med jobbet.
Strax får jag nöjet att väcka sonen. Även om det är dagen efter natten före, så kommer han att vakna snällt, men segt.
Precis som en tonåring ska.
Själv är jag absolut otonåring, jag vaknar alltid snabbt, hoppar upp ur sängen och står där mitt på golvet och har ingen aning!
I natt var jag ute och hämtade hem min yngste son som gick en träningsmatch i konsten att umgås med alkohol och krogbesök. Då kör pappa taxi. Precis som när han tränade fotboll förr. Och bandy.
Idag ska han sälja korv i femton graders kyla. Frivilligt. Åtminstone var det frivilligt när han tog på sig det.
Själv är jag på tredje dagen utan att tugga. Magen berättar hela tiden för mig att det är tomt och ensamt där inne. Tarmarna börjar känna sig tomma och hoppar runt och letar efter eventuella eftersläntrande potatisar eller köttbitar. Men det kommer inga. Då skriker tarmarna ut sin längtan.
Det är fantastiskt väder idag och jag ska ta med kameran ut på en liten resa. Kanske en liten promenad längs någon plogad skogsväg. Vi får se vad det blir. Senaste fotorunda resulterade i en bild som kvalade in som bakgrundsbild i min dator. Det är bra gjort av kameramannen.
Borde också ta mig en prometänkare i största allmänhet. Har varit väl slukad av jobbet ända sedan julhelgerna. Distansen försvinner och det känns som jag är tillbaka i att jobbet är mitt huvudintresse. I och för sig inte så konstigt efter så många år, där jobbet varit mitt liv. Men snart ska andra intressen råda. Och då måste jag vara avvänjd med jobbet.
Strax får jag nöjet att väcka sonen. Även om det är dagen efter natten före, så kommer han att vakna snällt, men segt.
Precis som en tonåring ska.
Själv är jag absolut otonåring, jag vaknar alltid snabbt, hoppar upp ur sängen och står där mitt på golvet och har ingen aning!
Vintern ska hålla sig utomhus!
Sexton grader kallt. Det kändes när jag satte ner fötterna på golvet i morse. Elementet i sovrummet har packat ihop och vill inte längre leverera. Tänk att det kan kännas varmt och skönt när man öppnar sovrumsdörren och låter en sjuttongradig värme slå emot kroppen.
Snabbt gäller det att få upp värme i kåken. När junior vaknar till liv blir det liv om det är för kallt.
Hade jag haft en kamin hade det gått fort. Att jaga upp värmen genom att slå på spisen går inte alls. De moderna spisarna funkar inte om det inte står kastruller och grytor på plattorna.
Återstår att få igång reservelement alternativt binda sonen i sängen. Nu är han vältränad och jag ovältränad, så det blir att få elementet att hoppa igång. Med bastuinställning så går det faktiskt fort att få upp värmen ett par grader.
Och som vanligt har man ett par timmar på sig. Sonen stiger inte upp för tidigt om man säger så.
Gnistrande dag med många blå fält på himlen. Sexton grader kallt. Knarr under skorna. En kanondag att vara inne.
Andra dagen av resten av livet har hoppat igång - och jag vaknade glad igen!!
Varför?
Ingen aning!
Snabbt gäller det att få upp värme i kåken. När junior vaknar till liv blir det liv om det är för kallt.
Hade jag haft en kamin hade det gått fort. Att jaga upp värmen genom att slå på spisen går inte alls. De moderna spisarna funkar inte om det inte står kastruller och grytor på plattorna.
Återstår att få igång reservelement alternativt binda sonen i sängen. Nu är han vältränad och jag ovältränad, så det blir att få elementet att hoppa igång. Med bastuinställning så går det faktiskt fort att få upp värmen ett par grader.
Och som vanligt har man ett par timmar på sig. Sonen stiger inte upp för tidigt om man säger så.
Gnistrande dag med många blå fält på himlen. Sexton grader kallt. Knarr under skorna. En kanondag att vara inne.
Andra dagen av resten av livet har hoppat igång - och jag vaknade glad igen!!
Varför?
Ingen aning!
En dag avklarad - 111 to go
Så har det gått en dag av resten av livet. Den stora förändringens tid har startat och hur det än går så klarade jag första dagen!!
Man ska vara glad att man får vara nöjd!!
Man ska vara glad att man får vara nöjd!!
En dag avklarad - 111 to go
Så har det gått en dag av resten av livet. Den stora förändringens tid har startat och hur det än går så klarade jag första dagen!!
Man ska vara glad att man får vara nöjd!!
Man ska vara glad att man får vara nöjd!!
Varför ska man ge upp, det finns ju så många misstag att göra
Det är skönt att ligga i badet och spela rytmisk klassisk musik med tonårsvolym och öppet fönster. Framförallt om det är massor av kalla grader ute. Slå på bubbleriet och känna hur jetstrålarna jobbar.
Gillar också att köra och åka bil. Gillar resvägen till Kista, vare sig jag åker inlandet eller över Gävle.
Ska ner i morgon men har inte valt väg än. Snöar det är det inlandsvägen. Snöar mer längs kusten.
Gillar också att sitta i skogen med min nya kamera. Tror att jag är fotokonstnär, men egentligen förstår jag inte ens alla knapparna än.
Tycker om att jobba. Har ett fantastiskt jobb som gör skillnad för företaget och arbetskamraterna.
Tycker om att vakna på morgonen.
Tycker om att äta stilla frukost.
Älskar våren och älskar sommaren.
En tur på motorcykeln. Kända och okända vägar. Känna kraften. Höra naturen. Stanna och ta en kopp.
Cabben står i baren. Den ger mig mycket.
Visst är det så, att de flesta av oss, om vi radar upp det så här, har mycket vi tycker om, gillar och älskar.
Tänk på det!
Gillar också att köra och åka bil. Gillar resvägen till Kista, vare sig jag åker inlandet eller över Gävle.
Ska ner i morgon men har inte valt väg än. Snöar det är det inlandsvägen. Snöar mer längs kusten.
Gillar också att sitta i skogen med min nya kamera. Tror att jag är fotokonstnär, men egentligen förstår jag inte ens alla knapparna än.
Tycker om att jobba. Har ett fantastiskt jobb som gör skillnad för företaget och arbetskamraterna.
Tycker om att vakna på morgonen.
Tycker om att äta stilla frukost.
Älskar våren och älskar sommaren.
En tur på motorcykeln. Kända och okända vägar. Känna kraften. Höra naturen. Stanna och ta en kopp.
Cabben står i baren. Den ger mig mycket.
Visst är det så, att de flesta av oss, om vi radar upp det så här, har mycket vi tycker om, gillar och älskar.
Tänk på det!
Arns rike
Det var ett tag sedan jag tog mig en prometänkare. Prometänkaren har tagit time out. Men nu är det dags igen. Ska avvakta minskning av mängden minusgrader bara. Nu är det för kallt och då fryser mina tankar till såna där pratbubblor som de har i serietidningarna.
Och det ser konstigt ut att gå omkring på byn med en frusen pratbubbla över huvudet.
Över huvud taget är jag glad!
Glad måste man vara, annars kan man lika gärna vara oglad.
Det är obra att ha otur.
Arn var en fantasifigur som levde när Sverige blev Sverige.
Och det ser konstigt ut att gå omkring på byn med en frusen pratbubbla över huvudet.
Över huvud taget är jag glad!
Glad måste man vara, annars kan man lika gärna vara oglad.
Det är obra att ha otur.
Arn var en fantasifigur som levde när Sverige blev Sverige.
Leo - en vän
Det fanns mer snö som ville ner och hälsa på. Nu har vi snö så vi klarar oss ett par år tycker jag.
Att skotta snö verkar vara på modet.
Fast man gör olika kan jag säga.
Efter att ha kört fast på vår gata, efter att grannar skottat ut sin snö mitt i gatan, blir jag fundersam. Hur tänkte man?
Ett par bilar till körde fast och andra grannar som bor längre upp efter vår återvändsgata hälsar på och frågar om inte jag skulle kunna snacka med de snöskottande grannarna eftersom jag bor mittemot.
Tobbe är mer praktiskt lagd, så han skottade tillbaka snön.
En handlingens man.
En självklarhet är väl att man skottar in snön på den egna gården. Inte in på grannens gård eller mitt i gatan. En ambulans hade banne mig haft svårt att ta sig fram.
Annars har det varit en tuff dag på jobbet. Ibland blir det dagar som man inte förstår vart de tar vägen. Ett par knepiga mail ställer hela veckoplaneringen på ända. Utan att man vet varför.
Fast å andra sidan. Om ett par dagar är det inte ens historia, det är glömt.
Nu drar det ihop sig till att det är färdigtuggat på ett tag. Fast jag förtränger det, eller är nog egentligen inte intresserad än, men mer eller mindre goda vänner påminner mig ett par gånger om dagen.
Jag är så säker på att våren och sommaren är mina årstider. Hit med dom!!
Motorcykeln vill iväg.
Cabben har inte lika bråttom. Den ende av oss som står i baren. Hela vintern. Utan att bli knall.
Fredrik är pigg och pluggar. Nästan som en skomakare, plugg och pligg.
Leo har mig som sin bästa vän, säger han. Två år!
Han måste ha medfött gott omdöme!!
Att skotta snö verkar vara på modet.
Fast man gör olika kan jag säga.
Efter att ha kört fast på vår gata, efter att grannar skottat ut sin snö mitt i gatan, blir jag fundersam. Hur tänkte man?
Ett par bilar till körde fast och andra grannar som bor längre upp efter vår återvändsgata hälsar på och frågar om inte jag skulle kunna snacka med de snöskottande grannarna eftersom jag bor mittemot.
Tobbe är mer praktiskt lagd, så han skottade tillbaka snön.
En handlingens man.
En självklarhet är väl att man skottar in snön på den egna gården. Inte in på grannens gård eller mitt i gatan. En ambulans hade banne mig haft svårt att ta sig fram.
Annars har det varit en tuff dag på jobbet. Ibland blir det dagar som man inte förstår vart de tar vägen. Ett par knepiga mail ställer hela veckoplaneringen på ända. Utan att man vet varför.
Fast å andra sidan. Om ett par dagar är det inte ens historia, det är glömt.
Nu drar det ihop sig till att det är färdigtuggat på ett tag. Fast jag förtränger det, eller är nog egentligen inte intresserad än, men mer eller mindre goda vänner påminner mig ett par gånger om dagen.
Jag är så säker på att våren och sommaren är mina årstider. Hit med dom!!
Motorcykeln vill iväg.
Cabben har inte lika bråttom. Den ende av oss som står i baren. Hela vintern. Utan att bli knall.
Fredrik är pigg och pluggar. Nästan som en skomakare, plugg och pligg.
Leo har mig som sin bästa vän, säger han. Två år!
Han måste ha medfött gott omdöme!!
I huvudet på den lilla killen
Hej, jag är barn här i huset. Fast jag är olika gammal. Mamma säger att jag är arton månader. Pappa säger att jag snart är två år. Farmor säger att jag är gullig. Undrar om det är olika gammal?
Har precis lärt mig att gå. Jag kan gå jättebra, men det törs jag inte visa för mamma och pappa, de blir ju så glada när jag vinglar och drattar på ändan. Sånt vill man inte ta av dem.
Jag kan öppna kylskåpet själv. Det är sånt man inte berättar. Igår öppnade jag kylskåpet medan mamma satt på toaletten. Jag hann käka i mig potatis med skal, lite lök som var jättestark så ögonen svämmade över av gråt utan att jag gråtade. Sen hörde jag mamma spola så jag fick stänga kylskåpsdörren och torka av mig på en av de stora handdukarna som hänger i köksfönstret.
Mamma har lite svårt att klara sig själv så hon är med mig hela dagarna. Hon har också svårt att få dagarna att gå. Det har hon sagt. "Vad skulle jag göra utan dig, min älskling" sa hon.
Älskling, det är jag det.
Mamma kan inte handla mat utan att jag är med och hon frågar hela tiden vad hon ska handla.
"Lilla gubben, ska vi ta köttfärs till kvällen, tror du pappa skulle tycka om det"
"Älskling, vi får inte glömma köpa toalettpapper"
Sen envisas hon med att tvätta mina kläder fast jag dregglat in dem så bra. Det är ett elände att få tröjorna att lukta alldeles rätt. Går åt rätt mycket dreggel och helst ska det vara lite kräks också. Men så fort man fått tröjan precis som man vill ha den, så tar mamma den och tvättar den.
Ibland pratar mamma och pappa när det tror att jag inte lyssnar. De pratar gammalt. Fattar inte varför de diskuterar ny president i ett land långt bort när de inte ens kan komma sams om vem som ska gå ut med mina bajsblöjor.
Mamma och pappa är skitstolta över att jag kan säga flera ord. De har ingen aning om att jag kan massor av ord och kan prata rent, det bara hörs inte. Men jag hör det, här inne i huvudet.
Nää, nu måste jag skrika lite så mamma känner sig behövd!
Historisk förändring
Om man i morgon gör samma som man gjorde igår - då får man samma resultat som man fick igår.
Är all förändring då god?
Av historia lär man sig framtiden.
Visst handlar väl historia om förändringar. Ingen skrev väl nutidshistoria förr och berättade att inget hänt?
Gör nått!
Är all förändring då god?
Av historia lär man sig framtiden.
Visst handlar väl historia om förändringar. Ingen skrev väl nutidshistoria förr och berättade att inget hänt?
Gör nått!
Man ska väl skjuta in skärbrädan efter sig . . .
Idag har livet gått fort som attan. Säkert jobbat tio timmar hittills. Ingen ordning på nedtrappning här inte.
Skulle ju öva på att jobba fyrtio timmar i veckan. Fast å andra sidan så har jag riktigt roligt just nu. Allvarliga uppdrag på jobbet vars resultat ska ge resultat!
Funderar titt som tätt på det där med att inte få äta. Bara äta måltidsersättning och dricka till sig tolvhundra kalorier per dag. Lämna dopingprover en gång i veckan så man kan inte låta en enda liten korvbit slinka ner i kylskåpets kalla nattsken.
Kommer ihåg en natt när jag arbetat sent och kom hem vid tvåtiden. Jodå, jag hade jobbat! Det var lång resväg. På den tiden tangerades bilens toppfart flera gånger på en sån tur.
Alltnog. Jag kom hem och kände mig hungrig. Det var så sent att inga kiosker var öppna och i bilen hade jag bara haft en Ramlösa.
Raskt bestämde jag mig för macka och mjölk. Tog fram bröd, smör och pålägg. Drog ut skärbrädan och tillverkade två limpmackor, nåja tre limpmackor om det ska vara så noga, bredde på smöret och la på prickig korv på en och ost på de två andra. Hällde upp ett jätteglas med kall, immande kall mjölk.
Ställde tillbaka redskap och matvaror där de ska vara och från kylskåpet såg jag mina mackor på sitt fat och det stora mjökglaset. Allt stod på skärbrädan.
På väg till skärbrädan såg jag att jag tappat en ostbit på golvet, bockade mig ner plockade upp ostbiten, reste mig upp och slog med ett kraftigt grepp in skärbrädan!!
Där låg tre mackor på golvet, simmandes i mjölk. Gissa vilken sida av mackorna som låg nedåt, alla tre!
Gick och la mig hungrig!
Skulle ju öva på att jobba fyrtio timmar i veckan. Fast å andra sidan så har jag riktigt roligt just nu. Allvarliga uppdrag på jobbet vars resultat ska ge resultat!
Funderar titt som tätt på det där med att inte få äta. Bara äta måltidsersättning och dricka till sig tolvhundra kalorier per dag. Lämna dopingprover en gång i veckan så man kan inte låta en enda liten korvbit slinka ner i kylskåpets kalla nattsken.
Kommer ihåg en natt när jag arbetat sent och kom hem vid tvåtiden. Jodå, jag hade jobbat! Det var lång resväg. På den tiden tangerades bilens toppfart flera gånger på en sån tur.
Alltnog. Jag kom hem och kände mig hungrig. Det var så sent att inga kiosker var öppna och i bilen hade jag bara haft en Ramlösa.
Raskt bestämde jag mig för macka och mjölk. Tog fram bröd, smör och pålägg. Drog ut skärbrädan och tillverkade två limpmackor, nåja tre limpmackor om det ska vara så noga, bredde på smöret och la på prickig korv på en och ost på de två andra. Hällde upp ett jätteglas med kall, immande kall mjölk.
Ställde tillbaka redskap och matvaror där de ska vara och från kylskåpet såg jag mina mackor på sitt fat och det stora mjökglaset. Allt stod på skärbrädan.
På väg till skärbrädan såg jag att jag tappat en ostbit på golvet, bockade mig ner plockade upp ostbiten, reste mig upp och slog med ett kraftigt grepp in skärbrädan!!
Där låg tre mackor på golvet, simmandes i mjölk. Gissa vilken sida av mackorna som låg nedåt, alla tre!
Gick och la mig hungrig!
Hur än det går kommer man ut i ljuset
När du kommit till den mörka skogens mitt, är du alltid på väg ut i ljuset.
När mörkret faller om natten är du som närmast ljusningen.
Stå på dig - annars gör någon annan det!
Med hjärtat i halsgropen tänker man kanske med magen
Man tror ofta att hjärnan tänker åt en, att den är logisk.
Men det är inte rätt.
Hjärnan tror den är klok, men det är fel. Totalt ologisk apparatur längst upp i knoppen.
Magkänsla, gutfeeling, är intuitionen. Den har vi alla, fast olika påtagligt.
Man måste lära sig att använda magkänslan.
Hjärtat. Det värker i hjärtat ibland. Inte av fysiska fel, utan av känslor.
Man kan känna det vid stor lycka liksom vid stor sorg.
Att följa hjärtat utan hjärnan kan skapa eftertankars kranka blekhet.
Att följa magen utan hjärta, gör man bara om man glömt kramars värde, vänners lycka och eget värde
Att bara följa hjärnan innebär ofta att resan bär till kalla ställen, utan kärlek eller omtanke.
För att nå den stora lyckan och den totala livsglädjen ska man följa sitt hjärta, men kolla av med hjärnan och magen ska inte heller protestera!
Har man rättighet att välja bort att följa hjärta, hjärna och mage?
Rättighet att välja bort kärlek?
Kärlek människor emellan.
Kärlek till livet.
Kärlek till naturen.
Den största föroreningen på jorden är antagligen att man väljer bort det hjärtat, hjärnan och magen tillsammans kommit fram till.
Tänk efter - vem väljer bort sin käresta? Vem slänger glas i skogen? Vem drar iväg utrotar djurarter? Vem förstör luften?
Om man har använt hjärtat, hjärnan och magen . . .
Jag säger då det
Det är skillnad på vad man säger och vad man vill ha sagt!
