prometankaren

Idag har livet gått fort som attan. Säkert jobbat tio timmar hittills. Ingen ordning på nedtrappning här inte.
Skulle ju öva på att jobba fyrtio timmar i veckan. Fast å andra sidan så har jag riktigt roligt just nu. Allvarliga uppdrag på jobbet vars resultat ska ge resultat!

Funderar titt som tätt på det där med att inte få äta. Bara äta måltidsersättning och dricka till sig tolvhundra kalorier per dag. Lämna dopingprover en gång i veckan så man kan inte låta en enda liten korvbit slinka ner i kylskåpets kalla nattsken.

Kommer ihåg en natt när jag arbetat sent och kom hem vid tvåtiden. Jodå, jag hade jobbat! Det var lång resväg. På den tiden tangerades bilens toppfart flera gånger på en sån tur.

Alltnog. Jag kom hem och kände mig hungrig. Det var så sent att inga kiosker var öppna och i bilen hade jag bara haft en Ramlösa.

Raskt bestämde jag mig för macka och mjölk. Tog fram bröd, smör och pålägg. Drog ut skärbrädan och tillverkade två limpmackor, nåja tre limpmackor om det ska vara så noga, bredde på smöret och la på prickig korv på en och ost på de två andra. Hällde upp ett jätteglas med kall, immande kall mjölk.

Ställde tillbaka redskap och matvaror där de ska vara och från kylskåpet såg jag mina mackor på sitt fat och det stora mjökglaset. Allt stod på skärbrädan.

På väg till skärbrädan såg jag att jag tappat en ostbit på golvet, bockade mig ner plockade upp ostbiten, reste mig upp och slog med ett kraftigt grepp in skärbrädan!!

Där låg tre mackor på golvet, simmandes i mjölk. Gissa vilken sida av mackorna som låg nedåt, alla tre!

Gick och la mig hungrig!