Färghuset och Gatrummet
Så har en vecka gått och svenska folket, åtminstone valda delar av den, ska försöka anamma den amerikanska seden att jävlas med varandra under täckmanteln Haloween.
För egen del är jag totalt oengagerad eftersom jag inte ens anar bakgrunden och en amerikansk sed kan inte vara så gammal. Inte ens den amerikanska staten är speciellt gammal.
Men det har köpts hem godis och frukt åt de barn som lyckats klä ut sig till igenkänlighet. Såklart man ska känna igen dem, annars blir de besvikna. Men man ska låtsas att inte känna igen dom, annars blir de besvikna. Och godis ska de ha, annars blir de besvikna.
Haloween, the natt of the obesvikna.
Har gjort en veckoresa i södra Sverige och det blev två dagar i Växjö. Denna smålandsmetropol, vars enda intressanta beståndsdel inte ens finns i stan, utan flera mil där utanför. Kanske finns mer intressant, men jag är nog inte intresserad.
Sedan var jag till Förslöv och sov min första natt i Färghuset. Bestämde mig för Gatrummet. Gatrummet återfinns enklast uppför trappen och till höger. Mot gatan. Men det kanske du listat ut. Otroligt stilla och tyst och inga trafikljud. Jo, tåget har två obevakade övergångar där det måste tutas. Men det är bara ett trevligt inslag och man hör det inte om man inte vill.
Utanför fönstret i Gatrummet återfinns gatan som var stilla denna sena kväll. Tidigare hade ett par gossar övat sig på skateboard utefter gatan, som tacksamt bjuder medlut. Den ena grabben verkade ha byggt sin bräda själv, en slags monospårbräda. Ett lite högre hjul fram och ett likadant bakom fötterna. Spännande.
Innan utprovning av Gatrummet hade husets nuvarande ägare bjudit på god middag och mycket trevligt sällskap och denna givmildhet höll i sig för på morgonkvisten, nåja, erbjuds frukost.
Husets rum vara mätta, liksom jag. Fast jag fick kaffe, bröd och ägg, medan rummen fick en tumstock. Sovrummet på nedre planet mättes aldrig, men det gör detsamma, för det såg ut att bli fullsatt om jag kastat in tumstocken.
Huset har atmosfär! Hoppas inte den försvinner med ägaren.
Men det sitter nog i väggarna och stora delar fanns antagligen redan i den gamla tiden, tiden innan det blev Färghuset. Jag är övertygad om att det stått ett hus på samma plats tidigare och att källaren kommer från den tiden. Nuvarande hus byggdes i början av förra seklet, uppepå gamla källaren. Det är min tro och det skola bliva sanning vad det lider.
Källaren har redan nu tillbringat en tid som vinkällare och denna talang ska utvecklas framöver. Den som känner för att förse källaren och dess blivande innehavare med allehanda viner ska inte känna några hinder i att låta dessa känslor omsättas till verklighet. Själv har jag beställt viner, ärligt, från utrikes land och varsel om dess ankomst har lämnats. Nästa vecka kommer det aderton viner av art som såväl tål som eftertraktar långvarig bekantskap innan den inmundigas.
Det slår mig att det kan såväl tolkas som misstolkas, ovanstående berättelse angående övernattningen å Gatrummet. Men det är för sent att hindra nu. Det är ju skrivet. Och tolkningar står alltid var och en fritt, emedan endast fåtalet vet.
Bagge får tacka Lamm, sa Bagge till Lamm när Lamm hjälpt Bagge.
(Det där är en gammal riksdagshistoria som inte har ett dugg i den här skriften att göra)
För egen del är jag totalt oengagerad eftersom jag inte ens anar bakgrunden och en amerikansk sed kan inte vara så gammal. Inte ens den amerikanska staten är speciellt gammal.
Men det har köpts hem godis och frukt åt de barn som lyckats klä ut sig till igenkänlighet. Såklart man ska känna igen dem, annars blir de besvikna. Men man ska låtsas att inte känna igen dom, annars blir de besvikna. Och godis ska de ha, annars blir de besvikna.
Haloween, the natt of the obesvikna.
Har gjort en veckoresa i södra Sverige och det blev två dagar i Växjö. Denna smålandsmetropol, vars enda intressanta beståndsdel inte ens finns i stan, utan flera mil där utanför. Kanske finns mer intressant, men jag är nog inte intresserad.
Sedan var jag till Förslöv och sov min första natt i Färghuset. Bestämde mig för Gatrummet. Gatrummet återfinns enklast uppför trappen och till höger. Mot gatan. Men det kanske du listat ut. Otroligt stilla och tyst och inga trafikljud. Jo, tåget har två obevakade övergångar där det måste tutas. Men det är bara ett trevligt inslag och man hör det inte om man inte vill.
Utanför fönstret i Gatrummet återfinns gatan som var stilla denna sena kväll. Tidigare hade ett par gossar övat sig på skateboard utefter gatan, som tacksamt bjuder medlut. Den ena grabben verkade ha byggt sin bräda själv, en slags monospårbräda. Ett lite högre hjul fram och ett likadant bakom fötterna. Spännande.
Innan utprovning av Gatrummet hade husets nuvarande ägare bjudit på god middag och mycket trevligt sällskap och denna givmildhet höll i sig för på morgonkvisten, nåja, erbjuds frukost.
Husets rum vara mätta, liksom jag. Fast jag fick kaffe, bröd och ägg, medan rummen fick en tumstock. Sovrummet på nedre planet mättes aldrig, men det gör detsamma, för det såg ut att bli fullsatt om jag kastat in tumstocken.
Huset har atmosfär! Hoppas inte den försvinner med ägaren.
Men det sitter nog i väggarna och stora delar fanns antagligen redan i den gamla tiden, tiden innan det blev Färghuset. Jag är övertygad om att det stått ett hus på samma plats tidigare och att källaren kommer från den tiden. Nuvarande hus byggdes i början av förra seklet, uppepå gamla källaren. Det är min tro och det skola bliva sanning vad det lider.
Källaren har redan nu tillbringat en tid som vinkällare och denna talang ska utvecklas framöver. Den som känner för att förse källaren och dess blivande innehavare med allehanda viner ska inte känna några hinder i att låta dessa känslor omsättas till verklighet. Själv har jag beställt viner, ärligt, från utrikes land och varsel om dess ankomst har lämnats. Nästa vecka kommer det aderton viner av art som såväl tål som eftertraktar långvarig bekantskap innan den inmundigas.
Det slår mig att det kan såväl tolkas som misstolkas, ovanstående berättelse angående övernattningen å Gatrummet. Men det är för sent att hindra nu. Det är ju skrivet. Och tolkningar står alltid var och en fritt, emedan endast fåtalet vet.
Bagge får tacka Lamm, sa Bagge till Lamm när Lamm hjälpt Bagge.
(Det där är en gammal riksdagshistoria som inte har ett dugg i den här skriften att göra)
Kommentarer
Postat av: poeten
Halloween är en amerikaniserad förvanskning av Irländska Samhain(All hallows eve) som går tillbaka till Keltisk tid. Irländska och till viss del Skotska emigranter tog seden med sig till amerikat där den genom åren mixats ihop med andra liknande seder till att bli det komersiella jippo det är idag.
Trackback
