prometankaren

Nu var det länge sen jag skrev, nästan en vecka. Det har varit att stå i. Fast kul. Och förkylt.

Tobias har tagit studenten! En fantastisk vecka där jag tror han fick långsamt de två kvällar det inte var fest. Det var ju hela två år sedan Fredrik genomgick samma vecka, så far har ju hunnit glömma.

Men veckan blev festrik för Tobbe kan man lugnt säga och han festade sig till tystnad näst sista natten. Natten till idag. Ser på hans Facebook-kommentar att rösten tappats någonstans på vägen.
Och då har han balen kvar i kväll.
Sedan börjar det stora allvaret som kallas vuxenliv. Fast inte här. Här finns ingen vuxen, bara folk i olika åldrar.

Gårdagens studentmottagning lockade nästan trettio vänner, de flesta släkt dessutom, till oss. Det var lite, eller snarare mycket, jobbigt innan det blev fest. Laga mat och få till det så alla fick plats. Vädret sa till oss att vi skulle hålla oss inomhus. Men det funkade, riktigt bra också. Och alla var glada.

Lätt gjort att man kör några små kortisar om vad som hände, men det ska vi inte kosta på oss. Vi låter festen och festens underfundigheter stanna vid festen. Men det är en fantastisk upplevelse när man har gäster från tre till åttiofem år. Det blir lite spridning på samtalsämnena om man säger så.

Leo fick tag i ett vattningsmunstycke som han bar på hela kvällen. Var på mig många gånger om att jag borde fixa en slang till honom. Hans gammelmorfarsmor hade antagligen haft samma idé om hon blivit tillfrågad.

En replik kan jag faktiskt återge. Det var Leo som fått en kamrat i Arvid, något år äldre. De passerade bakom mig i vardagsrummet på väg mot tvättstugan av repliken att döma.
"Ska vi gå till torkskåpet och leka".

På övervåningen arrangerades en teaterföreställning av the Amandas. Den var välbesökt, vi hade alla fått inbjudningar och vägen var skyltad. Det var en bejublad föreställning och vi som inte hade tillfälle att närvara, hörde såväl skratt som applåder från övervåningen.

Jag är säker på att Tobias fick en bra studentdag även om festandet fram på småtimmarna gick på ren vilja.
Tobias började med champagnefrukost och samtlig i skolan, utspringet med betygskuvertet väl igenklistrat, ska öppnas måndag enligt order från Tobias, och sedan lastbilskortege ner till centrum. Ett obejublat tal av rektorn bekräftade att skolgången var över och att man var överens om att skiljas. Ett tal till och rektorn hade fått leta bostad på annan ort.
Sedan hämtning av Tobias och två vackra unga studentskor som trots gråvädret ville åka nedcabbat hem.
Mottagning och middag och sedan iväg på fest, från festen till en annan fest och varifrån Tobias kom hem, skjutsad av Linda, vet vi inte.
Klockan är bara halv tolv på lördagen, så vi har inte hört ett steg från Tobbes rum ännu.
Och i kväll har han BAL.

Livet är inte bara en lek, det kan vara en dans på rosor också!