prometankaren

Tisdag morgon och jag är trött när jag vaknar. Kanske främst för jag satt uppe länge, nästan till klockan två och letade sommarhus i Skåne. Det sket sig med Stationshuset eftersom jag inte var villig att ge det säljaren krävde. Han kunde inte pruta heller för huset var fullbelånat. Alltså, han hade skulder på huset upp till försäljningspriset. Och det nya hus han köpt hade han gjort lika med. Snacka om att ha skulder.

Det vill inte jag ha och därför letas nytt hus. Sämre läge om man tar till innefaktorn, men kanske bra läge om man tar till verkliga värden. Hittade tiotalet som ska studeras av Fredrik under dagen.

Ska passa på att vara ute idag, solen skiner så vackert som vore det en lyckans kvinna.

Kanske tar jag motorcykeln till Säter idag. Det vill jag göra. Få se hur vädret ser ut fram på dagen. Att sitta sex mil i regn på en motorcykel på väg hem är ju inte heller någon höjdare.

Tobbe jobbar. Idag tror jag han drog vid sjusnåret.
Fredrik och hans flickvän bor numera i skrivarstugan på nätterna så de märks inte. Inte annat än i köket där de ofta stökar runt. De fortsätter göra middag, anpassat efter deras vanor och villkor och det är intressant. Det är vegetariskt och jag är spiksäker att jag mår bra av det. Och gott är det. Men det tar tid att tillreda för dem, inte alla rätter men en hel del. Måste lära mig några av de enklare rätterna så jag kan stila med det vid tillfälle.

Förra veckan hade jag gått upp ett kilo vid invägningen och det bortförklarade vi med att jag börjat äta. Tarmarna fylls upp och kroppen binder mer vätska igen. Trovärdigt tycker jag.
Idag ska det vägas igen och det ska bli spännande att se. Nu äter jag samtliga mål. Har väl bundit mer vätska och tarmarna är fyllda upp till pannbenet.
Tarmar har nog inget pannben.

Ska njuta av solen, läsa min morgontidning. Arbeta förstås, det är numera min hobby. Igen. Det är otroligt roligt att arbeta. Känna att man medför skillnad för firman.

Apträdet växer och frodas. Frodas är rätta ordet för det springer fram små grenar med löv överallt. Nästa år kommer det att vara en fantastisk krona som ger insynsskydd. Och ett träd man kan sitta under och läsa en god bok.

Goda böcker är det ont om, fast jag vet inte jag tuggar så sällan på dem. Men bra böcker finns det gott om. Tror att alla människor med språkets gåva vill bli författare, eller artist. Varför vill så många stå på scenen när så många andra aldrig skulle våga sig i dess närhet?
Den lilla scenen är min scen. Liten grupp med lättskrattade kamrater.

Borde ha läst morgontidningen innan jag skriver, så hade jag kunnat göra mig rolig över nått som står där.
Det kommer jag att göra i alla fall, men du får aldrig veta vad det var.

Var i skogen och fotograferade inte ett barr. Däremot smultronblommor i närbild.
Gick mycket igår och det var skönt att få gå klart utan att bli våt. Kände mig klar efter nästan tiotusen steg.
Åkte en sväng på motorcykeln och kände frihetskänslan komma krypande.

När det fina vädret kommer ska jag vara beredd!