Flight Monark
Nu har jag varit i Umeå hos Fredrik! Att inte se sin som på en månad är jobbigt. Att inte se honom på två månader är värre. Därför har det inte hänt. Det blev fem veckor.
På vägen upp hade jag med en cykel, 50 år, vid namn Monark. Monarken är den enda kung jag vet som varit med om en trafikolycka i 120 km/tim och bara fått framskärmen bulad och en reflex söndersmulad.
Tappade cykelrackarn i Ryggenbackarna precis när jag accellererade i hopp om att nå en marchfart något över tillåtna 110. Cykelstället bestämde sig då för att ge upp, av ren utmattning. Och cykeln for i backen och studsade som den värsta gymnasten innan den lade sig till ro vid dikeskanten.
Framskärmen var bara att bocka tillbaka och en reflex kostar runt tjugo spänn så det är överkomligt. Cykelstället däremot blev jag fundersam på. Det kunde ha blivit allvarligt. Cykelställ som inte tål att vara utomhus är inte bra. Kanske hade den ett bäst före datum. Nu är plastdetaljerna kapade så att det är metallen som håller cykeln. Fixades i Hofors.
Fantastiska dagar i Umeå, lördagen i strålande sol och det var helt tydligt att Fredrik trivdes och gillade att vara ensamstående. Studentlyan var för dagen nystädad och det var en fint ungdomsrum. Alla tekniska prylar som både Fredrik och pappa bara måste ha, fanns på plats. Den nya, designade datorn!!
Kinamat på kvällen tillsammans med Leksand mot Huddinge på TV. Trivsamt och expertbetonade utlåtanden föll i en strid ström.
Lördag eftermiddag mot Falun. Gick lite snabbare utan cykel. Det är ju det jag alltid sagt. Det går för sakta med cykel!
Hemma har Tobbe varit ensam ett dygn och det används en hel del porslin på ett dygn, åtminstone gör en artonåring det. Han har lagat god mat, resterna av svampsås och karrébitar stod att finna på diskbänken. Diskmaskinen proppfull men odiskad. Kläder i högar i hallen. Tonåringen sprider ut sig om han släpps fri.
Just nu sitter jag och väntar på honom. Han äter pizza med polarna, men kommer säkert hem för en snabb dusch innan utgång.
Själv lutar jag mig tillbaka, det tar på en gammal man att köra långa sträckor.
Men jag är glad. Helgen fantastiskt bra och en dag kvar!
Ska jag använda till att besöka mor, som numera bor på Herrhagsgården. Det blev för jobbigt hemma, för henne. Men hon är glad igen.
Gillar folk som nynnar!
På vägen upp hade jag med en cykel, 50 år, vid namn Monark. Monarken är den enda kung jag vet som varit med om en trafikolycka i 120 km/tim och bara fått framskärmen bulad och en reflex söndersmulad.
Tappade cykelrackarn i Ryggenbackarna precis när jag accellererade i hopp om att nå en marchfart något över tillåtna 110. Cykelstället bestämde sig då för att ge upp, av ren utmattning. Och cykeln for i backen och studsade som den värsta gymnasten innan den lade sig till ro vid dikeskanten.
Framskärmen var bara att bocka tillbaka och en reflex kostar runt tjugo spänn så det är överkomligt. Cykelstället däremot blev jag fundersam på. Det kunde ha blivit allvarligt. Cykelställ som inte tål att vara utomhus är inte bra. Kanske hade den ett bäst före datum. Nu är plastdetaljerna kapade så att det är metallen som håller cykeln. Fixades i Hofors.
Fantastiska dagar i Umeå, lördagen i strålande sol och det var helt tydligt att Fredrik trivdes och gillade att vara ensamstående. Studentlyan var för dagen nystädad och det var en fint ungdomsrum. Alla tekniska prylar som både Fredrik och pappa bara måste ha, fanns på plats. Den nya, designade datorn!!
Kinamat på kvällen tillsammans med Leksand mot Huddinge på TV. Trivsamt och expertbetonade utlåtanden föll i en strid ström.
Lördag eftermiddag mot Falun. Gick lite snabbare utan cykel. Det är ju det jag alltid sagt. Det går för sakta med cykel!
Hemma har Tobbe varit ensam ett dygn och det används en hel del porslin på ett dygn, åtminstone gör en artonåring det. Han har lagat god mat, resterna av svampsås och karrébitar stod att finna på diskbänken. Diskmaskinen proppfull men odiskad. Kläder i högar i hallen. Tonåringen sprider ut sig om han släpps fri.
Just nu sitter jag och väntar på honom. Han äter pizza med polarna, men kommer säkert hem för en snabb dusch innan utgång.
Själv lutar jag mig tillbaka, det tar på en gammal man att köra långa sträckor.
Men jag är glad. Helgen fantastiskt bra och en dag kvar!
Ska jag använda till att besöka mor, som numera bor på Herrhagsgården. Det blev för jobbigt hemma, för henne. Men hon är glad igen.
Gillar folk som nynnar!
Kommentarer
Postat av: Leffe Ö
O dyk inte upp i Kvissle när du passerar, det skulle ju bli för dumt! :-)
Trackback
