prometankaren

Kalle Anka är en elak anka med kort stubin. Men han har hängt med länge. Hemma hos oss prenumereras det på Kalle Anka sedan tretton år tillbaka i tiden. Idag är den yngste arton år, har körkort och ett ogrumlat självförtroende. En av de få saker som kan få honom ur balans är om Kalle Anka inte kommer på fredag. Egentligen ska den komma neddimpande i brevlådan på torsdagar, men toleransnivån sträcker sig tills att den gula postbilen passerat på fredagar. Finns ingen Kalle Anka då mullras det och det blir lite irriterat en stund. Ibland beror det på att man har dille på dubbelnummer i samband med helger, vilket innebär att det blir en veckas glapp, då prenumeranten förväntas ha delat upp läsandet så att tidningen räcker hela perioden.

Frågade grabben här om dagen när det var med en räkning när tidningen kom, om det inte var dags att säga upp prenumerationen. Han tittade upp och såg på mig, bara det en kraftfull reaktion, och sa "det blir inget med det". Kalle Anka ska fortsätta komma som den alltid gjort.

Jag kommer ihåg att det var viktigt att prenumerationen bytte mottagare från storebror till lillebror. Det var efter fem-sex års prenumeration.

Bruce intar Sverige. Springsteen. En procent av svenskarna ser, hör och skriker med the Boss på två dagar. Undrar om det finns något annat som kan samla så många för samma sak på så kort tid. Och betala ordentligt för sig. The Boss har varit favorit i många herrans år. Jag kommer egentligen inte ihåg när jag första gången hörde hans dundrande stämma. Men det är säkert mer än 20 år sedan.
Det gick på åttiotalet en mängd berättelser om hur han ställde upp för vänner och anställda och tog hand om dem.
Eftersom jag var osmal redan då, tänkte jag gärna, att Bruce, han blir nog lite rund med åren han också. Men det blev den rackarn inte. Och kraften på  scenen finns kvar precis som om han aldrig slutat vara tonåring.
Han är värd att vara idol!!

Det är inte Sanna Bråding.
Man ska inte racka ner på den som redan ligger, men hon har faktiskt kastat ikull sig själv. Och det är bara hon som kan resa sig, ingen kan resa upp henne. Bort från offentligheten, fort!

Träffade Leo igår. Leo är två år och snackar oavbrutet. Oftast med en napp i munnen. Hans mor målade lekstuga och för att vara hjälpsam samlade Leo in hushållspapper som låg utanför stugan. Han tryckte dom i min hand för vidare förpassning till soppåsen. Det var bara det att papperet var använt för att göra rent från färg. Så min hand blev allt vitare av målarfärg. Själv fick han lite färg på fingrarna, vilket åtgärdades med några snabba drag mot byxbenet. Mitt byxben.

Siljansnäs och Buffils Annas servering, med utsikt från Siljanstrakten över hela Västerdalarna, blev kvällens utflyktsmål med cabben. Otroligt rogivande och kulturellt.

Vill fortfarande ha en Magnolia. Och Lavendel!

Prometänkaren på morgonsidan blev 45 minuter och nu är jag uppe i rätt nivå. Men det är nog så att man ska lägga in en dag utan promenad också. Det blir idag.

Tar bara en kortare, i strosartempo, bara för att få bli riktigt våt av det varma sommarregnet!