prometankaren

Människofarmen är hemma igen. Det är skönt. Leo har blivit dubbelt så gammal medan han var borta. Han är två år nu! Idag ska vi dit och berätta det för honom. Fast troligast är väl att han redan vet.

Vi behöver två bokhyllor till Fredriks rum. Det rummet ska fungera som gästrum när Fredrik pluggar i Umeå och stå beredd ta emot honom när han kommer hem. Det är enkla bokhyllor vi behöver. Smala saker. En ska stå vid huvudänden av sängen och där kommer väckarklocka, böcker och annat att stå, eller ligga. Den andra bokhyllan ska fungera som en ren bokhylla för bäcker och cd-skivor.

Vi inventerade samtliga möbelhandlande företag i Falun och några till utan att hitta någon bokhylla över huvud taget. IKEA har men det känns konstigt att åka till Gävle för så enkla saker. Men det är tydligen så att bokhyllor inte säljs längre. Folk kanske inte läser. Eller inte har böcker. CD-ställ och till och med skoställ med dörrar fanns i massor. Liksom sängar. Och soffor. Svenska folket måste vara ett sittande och liggande släkte. Men var förvarar de sina handdukar, lakan, dukar och andra textilier som i vart fall förr behövdes i ett hem? Inga byråer, skänkar eller andra skåp fanns att skåda. Fredrik får antagligen snickra sin bokhylla.

Från västkusten intet nytt. Tobias är inte den som hör av sig i onödan. Fick sms att de var framme i lägenheten som de lånat. Att de var på Liseberg kom det meddelande om när de var på väg därifrån och sedan har inget hörts. Fem tonårsgrabbar i samma lägenhet vid halv nio på förmiddagen. De sover! 

Idag ska de på fotboll. Göteborgskamraterna ska möte Malmö FF på Ullevi. Så här före match kan man ana att det kan bli en spännande tillställning. För min egen del tror jag Malmö är på gång och Kamraterna är alltid på gång. Det bäddar för en bra match. Göteborgarna kommer att avgå med segern.

Här hemma ska vårt lag möta Segro på hemmaplan. Segro är laget som kommer från Bäsna. Bara det. Förra gången fick vi stryk med det ska inte återupprepas. Fredrik ska stå i målet som vanligt och jag är på bänken och sköter spelarna, ropar och gapar goda råd som ingen bryr sig om.

Nu ska det ätas frukost, och dagens tidningar med gårdagens nyheter ska läsas. Som vanligt har det hänt precis lagom så att det inte blev tomt på en sida. Fast det skulle vara kul. En sida i morgontidningen tom, med rubriken "Det hände inget mer". På en annan sida "Händelsefattiga liv äventyrar journalistyrket".

Om vi tar bort alla rapporter om elände och bara tar med trevliga händelser skulle tidningarna bli tunna och tomma. Fast vissa rubriker kan man faktiskt ändra, bara för att ge läsarna en positiv inställning till underliggande läsning. Men nej! Journalisten väljer alltid att göra negativa rubriker. Några exempel:

Två fotbollslag, Falun och Brage, möter varandra i serien. Brage vinner en jämn kamp. Rubrik: "Falun förlorade!"
Om de spelat oavgjort blir rubriken "Brage tappade två poäng".

Om en buss åker ner i diket kan rubriken vara "En skadad efter våldsam dikeskörning". Man kunde ha valt "Trettioåtta helt oskadade vid dikeskörning".

Vi dras åt det negativa. Kan prata i timmar om vad som gick fel. Helst om det gick fel för andra.
Alla är så egoistiska, de tänker bara på sig. Det är bara jag som tänker på mig . . .


Det är aldrig för sent att ge upp!!