Sovlur

Man får inte kasta ur sig vad som helst i det här huset. Men man får tydligen komma hem när man vill.

Tobbe har spelat poker i natt. Hela natten utan att bli av med några pengar att tala om. Kanske nån krona. Ett gäng grabbar har spelat poker till halv sex på morgonen. Därefter har de snackat och städat och vid halv sju kommer Tobbe inramlandes i hallen. Idrottsman som man är, är man redan uppe för att se till att tuppen vaknar och hoppar igång på ett galet sätt. Mest förstås för OS. En svensk fick äran att boxas mot världsmästaren i sin viktklass. Det gick inte alls för den modige svensken. Tobbe tittade på mig i trettio sekunder och deklarerade sedan att han skulle gå upp och ta sig en sovlur!

Sovlur!

Där gjorde han det skjutna skinnet en björntjänst.

Har man suttit och lurat med spelkorten en hel natt borde det vara färdiglurat.

Träffade chefen igår. På vårt jobb, som har sitt huvudkontor i Kista, strax utanför Stockholm, alldeles vid Finska gränsen, gör man en elitsatsning genom att ha två veckopendlare från Falun anställda. Chefen och jag. Nu hade vi inte setts på hela sommaren och jag fick se en kille som tränat genom att renovera stenmuren hemma i trädgården. Det syntes att det burits tonvis med sten, grus, gräs och annat.  Det var trevligt att prata en stund och som vanligt svävade vi iväg in i framtiden.

Frippe ringde och frågade om vänskapen tagit semester. I ett försök att vara lite så där ironisk. Samtidigt konstaterade han att han slarvat bort mobiltelefonen redan första dagen på Mallorca. Man blir liksom lite svårnådd då. Det var skönt att höra rösten på Frippe. Han sorterar fortfarande under Molin i telefonkatalogen. Man förstår inte att Frippe inte stavas Molin. Bara för att han heter så.
Dagen innan Mallorcaresan fick Frippes sambo för sig att de skulle köpa häck. Tuijahäck omfattande 100 plantor. Så de köpte häcken och Frippe grävde ner den i trädgårdslandet för att efter hemkomsten från Mallorca få gräva upp den för att gräva ner den på rätt plats. Sånt händer bara Frippe. Själv hade jag jag köpt växterna och uppdragit åt handlarn att förvalta dem till min hemkomst.

Frippe tror att han är lat, men det märks att han har mycket kvar att lära i lathetens ädla konst.
Det märks också på att det nya huset som byggdes i våras redan har fått altan, häck, buskar, gräsmatta och trädgårdsgångar. Sånt ska man sprida ut över åren, men å andra sidan hoppas vi på väderförbättring så vi kan åka ner och beskåda huset sittandes på den nya altanen.

Av människofarmen har intet hörts för dagen. Men de kommer nog igång så vi blir nöjda.
Idag börjar dagen med sol så nu går jag ut och behärskar min arbetslust en stund


Det är för mycket månad kvar i slutet på lönen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0